Lars Strannegård i DN kulturdebatt idag "Den klassiska bildningstanken måste uppvärderas"
21 January, 2019
Den klassiska bildningstanken borde få större utrymme i universitetsvärlden. Kulturen tar oss till platser dit fakta och vetenskap inte når. Och det är kanske dags för den nya regering som tillräder i dag att slå ihop kulturen och forskningen i ett departement, skriver Lars Strannegård.
Den klassiska bildningstanken borde f氓 st枚rre utrymme i universitetsv盲rlden. Kulturen tar oss till platser dit fakta och vetenskap inte n氓r. Och det 盲r kanske dags f枚r den nya regering som tillr盲der i dag att sl氓 ihop kulturen och forskningen i ett departement, skriver Lars Stranneg氓rd.Universiteten och den h枚gre utbildningen st氓r inf枚r n氓got som liknar en identitetskris. Hela utbildningar fr氓n v盲rldsber枚mda universitet ges numera 枚ver n盲tet. M氓nga av dagens yrken kommer att f枚rsvinna eller omst枚pas i grunden. Artificiell intelligens och robotisering g枚r att m氓nga yrken kommer att utf枚ras av maskiner. De digitala techprofeterna h盲vdar att universitetens undervisningsmodell 盲r uttj盲nad. Fr氓gan 盲r angel盲gen: vad 盲r ett universitet av i dag och hur ska h枚gre utbildning bedrivas.
Kunskapsfilosofin och Ingemar Hedenius har ett m枚jligt svar. I 鈥漈ro och vetande鈥 fr氓n 1949 st氓r att den bildade m盲nniskan 盲r den som 盲r fri och levande i f枚rh氓llande till det ovissa. Den v盲lutbildade tar sig an v盲rlden och dess brist p氓 ordning med 枚dmjukhet och nyfikenhet. Hedenius skulle s盲kert skriva under p氓 att v氓r v盲rld i dag karakteriseras av os盲kerhet. Den geopolitiska maktbalansen, de nationella politiska landskapen och de p氓g氓ende klimatf枚r盲ndringarna 盲r alla exempel p氓 r氓dande os盲kerheter.
I denna v氓r v盲rld 枚kar behovet att tydligare artikulera syftet med den h枚gre utbildningen. Det florerar vulg盲rdefinitioner av m氓let 鈥漚nst盲llningsbarhet鈥 som n氓got som skulle g枚ra utexaminerade studenter till avintellektualiserade instrument helt anpassade f枚r samh盲llsmaskineriet och f枚retagens vinstmaximering. Men anst盲llningsbarhet kan ocks氓 ses som individens frig枚rande, ett 枚ppnande av d枚rrar till f枚rs枚rjning och sj盲lvf枚rverkligande. Att utexaminera m氓ngfacetterade studenter som t盲nker fritt och kritiskt eller f枚rbereds f枚r den framtida arbetsmarknaden 盲r inte tv氓 motstridiga m氓l. Att samtidigt vara frit盲nkande, analytisk, kritisk, intresserad av att tj盲na pengar och att bidra till samh盲llsutvecklingen 盲r faktiskt m枚jligt.
Kunskaps- och kompetenskraven ser annorlunda ut i dag j盲mf枚rt med f枚r bara n氓gra f氓 氓r sedan. Det finns en bred efterfr氓gan p氓 analytiska, 枚dmjuka, omd枚mesgilla och frit盲nkande m盲nniskor; vilket rimmar v盲l med den klassiska bildningstanken. H枚gre utbildningsinstitutioners kanske viktigaste 枚vergripande roll 盲r d盲rf枚r, i v氓r uppkopplade v盲rld, att l盲ra ut s氓dant som inte kan googlas. Som inte stipulerar vad som ska t盲nkas och tyckas, men som 枚kar tankef枚rm氓gan och ben盲genheten att st盲lla fr氓gan varf枚r.
Ett s氓dant utbildningsuppdrag kr盲ver ett samtidigt f盲rdighetsm盲ssigt, faktabaserat och vetenskapligt f枚rh氓llningss盲tt. Vi ska inte luras att tro att analys och kritiskt t盲nkande kan ske i ett baskunskapsm盲ssigt vacuum. Om inte ekonomen vet vilka siffror som ska placeras var i balansr盲kningen, om inte konstvetaren ser skillnaden p氓 barock och klassicism, och om l盲karen inte kan sin anatomi saknas faktakunskaper att bryta f枚rutfattade meningar eller nya id茅er mot. Fakta 盲r basen.
Universiteten m氓ste s盲kerst盲lla att baskunskaperna finns p氓 plats. Och i en v盲rld av alternativa fakta, d盲r f枚retag som Cambridge Analytica formar v氓ra v盲rldsbilder blir det vetenskapliga och kritiska f枚rh氓llningss盲ttet mer centralt 盲n n氓gonsin. Kraven 枚kar p氓 epistemologisk k盲nslighet, p氓 f枚rm氓gan att v盲rdera kunskapsanspr氓k. Men att tro att detta krav g枚r de hantverksm盲ssiga och grundl盲ggande kunskaperna 枚verfl枚diga 盲r en tankef盲lla. Ingen djup analys eller insiktsfull kritik utan fackkunskap. De samtidiga praktiska och teoretiska kunskaperna 盲r i dag viktigare 盲n n氓gonsin.
Med denna kunskapssyn blir reflektionen och den egna sj盲lvk盲nnedomen central: att f枚rst氓 vilka krafter som formar uppfattningar och livsval. Detta 盲r omr氓den som inte alla h枚gre utbildningsinstitutioner 盲r vana att verka inom. Men en ekonom, ingenj枚r, journalist eller forskare som inte ges f枚ruts盲ttningar att f枚rst氓 sig sj盲lv och sina drivkrafter kan bli en farlig person i yrkeslivet.
S氓 v氓r digitaliserade tid kr盲ver att vi b盲ttre f枚rst氓r oss sj盲lva, men kanske 盲n viktigare att vi blir b盲ttre p氓 att f枚rst氓 andra. Den empatiska f枚rm氓gan 鈥 att se v盲rlden ur den andres perspektiv 盲r nyckeln till inte bara humanism, utan ocks氓 b盲ttre yrkespraktik. En empatisk person blir en b盲ttre l盲kare, statstj盲nsteman eller chef. 脛n s氓 l盲nge 盲r m盲nniskor o盲ndligt mycket b盲ttre p氓 att vara m盲nniskor 盲n vad maskinerna 盲r. En v盲lutvecklad empati st盲rker helt enkelt v氓r konkurrenskraft. Och v盲gen dit g氓r via kulturell k盲nslighet. D盲rf枚r blir kulturen 鈥 konsten, litteraturen, filmen, musiken, teatern 鈥 s氓 viktig. Den estetiska kommunikationen talar till v氓ra sinnen och f氓r oss att se v盲rlden p氓 andra s盲tt 盲n den strikt faktabaserade.
Lars Stranneg氓rd Foto: Elin 脜berg
Kulturella uttryck f枚rs盲tter oss i andra sinnestillst氓nd 盲n dem vi kan ta till oss av egen kraft, och f枚rm氓r oss att vinna tilltr盲de till v盲rldar som inte 盲r v氓ra egna. Kulturen tr盲nar v氓r empati och v氓r sj盲lvreflektion. Den tar oss till platser dit fakta och vetenskap inte n氓r.
H盲ri ligger den h枚gre utbildningens sv氓ra uppgift: att kombinera de vetenskapliga och estetiska kunskapsformerna. Ett s盲tt att n盲rma sig den h枚gre utbildningens essens 盲r d盲rf枚r att se kultur och utbildning som tv氓 sidor av samma mynt.
Att 枚ka bildningsniv氓n inneb盲r allts氓 att v氓rt lands konkurrenskraft st盲rks, att v氓r innovationsf枚rm氓ga f枚rb盲ttras, och att demokratin och den fria tanken v盲rnas. D盲rf枚r 盲r det h枚g tid att begrunda de svenska universitetens bristande sj盲lvst盲ndighet. Ska verkligen, i en tid n盲r antidemokratiska krafter tr氓nar efter regeringsmakt, universitetsrektorer vara myndighetschefer och statliga universitet och h枚gskolor befinna sig riskzonen f枚r politiska nycker?
Vi ser i den svenska debatten ifr氓gas盲ttande av viss forskning. Fr氓n b氓de v盲nster- och h枚gerh氓ll h枚rs r枚ster om att vissa forskningsinriktningar ska kv盲sas, det m氓 vara genusforskning eller ekonomi. 鈥漋ad f氓r vi f枚r skattepengarna?鈥 S氓 ljuder populismens lockrop. Hur l盲tt 盲r det inte f枚r den regering som vill 盲ndra f枚ruts盲ttningarna f枚r den h枚gre utbildningen att skruva 氓t resurskranarna? Varf枚r ser vi inte h盲ndelserna inom den h枚gre utbildningen i Turkiet, Ungern och Polen som varningsflaggor f枚r styrningen av universiteten i v氓rt land? Ska vi inte efterstr盲va en m氓ngfald av drifts- och finansieringsformer i den h枚gre utbildningen? Ligger inte alltf枚r m氓nga av v氓ra universitet och h枚gskolor i samma statsfinansierade 盲ggkorg?
Kanske ska v氓r nya regering modernisera den gamla id茅n om ett ecklesiastikdepartement som hanterar b氓de kulturen och utbildningen. Uppdraget skulle vara att g枚ra kulturen, forskningen och utbildningen mer fria fr氓n politiska intressen. Politiken beh枚ver aktivt arbeta med att skapa mer autonoma l盲ros盲ten och kulturinstitutioner. Styrningsprinciperna beh枚ver ses 枚ver. Finansieringsmodellerna likas氓. I de tider vi lever i beh枚ver vi skapa b盲ttre f枚ruts盲ttningar f枚r ett fritt kulturliv, fri forskning och en skyddad yttrandefrihet. Jag hoppas att tiden 盲r mogen f枚r uppr盲ttandet av en robust infrastruktur som v盲rnar demokratin och den fria tanken.
Professor i f枚retagsekonomi och rektor f枚r Handelsh枚gskolan i Stockholm
