91原创

I m氓ndags riktade jag kritik mot att Nobelpriset i ekonomi gick till William Nordhaus (l盲s kritiken 丑盲谤), klimatekonomen som under m氓nga 氓r har tonat ned klimathotets allvar och som idag ser en klimatpolitik som begr盲nsar uppv盲rmningen till runt 3 grader som optimal, ist盲llet f枚r 1,5 grader som FNs internationella klimatpanel anser 盲r katastrofalt nog. Nordhaus har alltid varit v盲ldigt tydlig med att klimatf枚r盲ndringen 盲r ett enormt hot som vi b枚r agera f枚r att stoppa (f枚r en v盲lvillig v盲rdering, se Krugman, 2013) men som jag skrev i m氓ndags vill han g氓 varsammare fram 盲n de genomgripande samh盲llsf枚r盲ndringar de flesta klimatforskare l盲nge har ansett n枚dv盲ndiga. Vad jag inte gick in p氓 i m氓ndags var att de klimat氓tg盲rder som Nordhaus faktiskt f枚respr氓kar i stort sett begr盲nsar sig till ett enda f枚rslag: en global skatt p氓 koldioxid. Tanken 盲r att om man vill minska f枚rbrukningen av en resurs b枚r man 枚ka priset, s氓 att anv盲ndningen g氓r ner eller skiftar 枚ver till alternativ. Problemet 盲r bara n盲r alternativen inte finns, s氓 som l盲nge var fallet med f枚rnybar energi och som fortfarande 盲r fallet med de storskaliga energilagrings- och 枚verf枚ringsl枚sningar som m氓ste till f枚r att tekniken ska kunna skalas upp. De kr盲ver m氓nga 氓r av tunga investeringar. Tanken 盲r att ett pris p氓 koldioxid ska l枚sa detta problem ocks氓, genom att g枚ra investeringar i alternativ mer l枚nsamma 鈥� men medan ett pris p氓 koldioxid g枚r alternativa tekniker i allm盲nhet mer l枚nsamma finns det inget som s盲ger vilka specifika tekniker man b枚r satsa p氓. N盲r investerare lika g盲rna kan v盲lja att placera sina pengar i befintliga tillg氓ngar s氓 som fastigheter 盲r det sv氓rt att se hur en koldioxidskatt skulle f氓 dem att satsa p氓 obepr枚vade tekniker som konkurrerar med de mest etablerade intressena i v盲rlden och varav bara n氓gon br氓kdel kommer visa sig l枚nsamma (se exempelvis Temple, 2017). Ist盲llet f枚r att ensidigt argumentera f枚r en koldioxidskatt 鈥� som dessutom m氓ste vara global, s氓 att ingen kan undkomma 鈥� vore det b盲ttre om Nordhaus hade f枚reslagit mer riktade insatser mot s盲rskilda teknikslag. Men s氓dana utesluter han i sina modeller redan p氓 f枚rhand.  

Det s盲gs ibland att Nordhaus b枚r bed枚mas f枚r sin vetenskapliga forskning och inte sina politiska f枚rslag. Men hans politiska f枚rslag finns inbakade i de grundl盲ggande antagandena i hans forskning. I sin modell avf盲rdar han statliga program f枚r att 枚ka forskning och utveckling inom klimatv盲nlig teknik som kostsamma och ineffektiva. Varf枚r? F枚r att det 盲r s氓 han fr氓n b枚rjan har definierat dem (se Nordhaus, 2010). Om detta l氓ter cirkul盲rt 盲r det precis vad det 盲r. Nordhaus utg氓r ifr氓n att investeringar i klimatv盲nlig teknologi har en social kostnad f枚r att den lockar till sig utbildad arbetskraft som g枚r nytta p氓 annat h氓ll (Nordhaus, 2010: 267). Men han beaktar inte m枚jligheten att den arbetskraften f枚r n盲rvarande inte beh枚ver vara sysselsatt alls, eller att den 盲r sysselsatt just med att 枚ka utvinningen och anv盲ndningen av fossila br盲nslen (eller andra socialt kostsamma verksamheter). 

Det mest grundl盲ggande felet i Nordhaus modell finns i antagandet om f枚rh氓llandet mellan kapitalvaror och konsumtion 鈥� ett antagande som 盲r centralt f枚r hur han ber盲knar kostnaden f枚r klimat氓tg盲rder. Nordhaus utg氓r ifr氓n antagandet att 鈥漵amh盲llet investerar i kapitalvaror, och minskar d盲rmed sin konsumtion, f枚r att 枚ka sin konsumtion i framtiden鈥� (se sidan 4 i Nordhaus, 2018). I denna syn m氓ste kapital f枚rst sparas innan det kan investeras, likt uts盲de som antingen kan 盲tas eller s氓s. Antagandet st盲mmer kanske i en f枚rmodern jordbruksekonomi men inte i en kapitalistisk ekonomi d盲r investeringskapital best氓r av pengar och inte fysiska ting (d盲r pengarna s盲tter fysiska ting i arbete). Enligt Joseph Schumpeter, som brukas anses som den fr盲mste ekonomen n盲r det g盲ller teknisk utveckling, inneb盲r investeringar i kapitalvaror att konsumtionen 丑枚箩蝉. En entrepren枚r som i hans teori vill investera i kapitalvaror erh氓ller krediter fr氓n sin bank, som sedan spenderas f枚r att locka resurser fr氓n befintliga anv盲ndningsomr氓den. Det orsakar en 枚kad m盲ngd pengar i cirkulation (d氓 bankkrediter under normala omst盲ndigheter v盲rderas som pengar), vilket leder till en period av 枚kat v盲lst氓nd d盲r ocks氓 den gamla delen av ekonomin drar nytta av entrepren枚rens uppk枚p av kapitalvaror. Resultatet 盲r 枚kad konsumtion och ett uppsving i konjunkturcykeln. Argumentet blir 盲nnu starkare om man ocks氓 tar i beaktning John Maynard Keynes insikt att kapitalistiska ekonomier normalt l盲mnar stora m盲ngder resurser outnyttjade, och att entrepren枚ren tack vare bankens finansiering kan s盲tta dem i arbete. Samh盲llskostnaden f枚r investeringar i kapitalvaror blir i de fallen negativ. Id茅n att investeringar i kapitalvaror skulle minska konsumtionen st氓r ocks氓 i kontrast till vad vi kan se i verkligheten. Kina 盲r kanske det land som har investerat mest i kapitalvaror under de senaste trettio 氓ren, och det har skett samtidigt som en enorm 枚kning av konsumtionen. I Japan p氓 1950-talet och 1960-talet n盲r man investerade som mest i kapitalvaror genomf枚rdes samtidigt en plan f枚r att dubbla inkomsterna, en plan som 枚vertr盲ffades med r氓ge. Nordhaus antagande att utsl盲ppsminskande investeringar tr盲nger undan konsumtion leder till farligt missvisande slutsatser f枚r klimatpolitiken. En artikel i 氓rets upplaga av Climate Policy av Cambridge-ekonomerna Hector Pollitt och Jean-Francois Mercure kritiserar just detta grundl盲ggande tankefel i klimatmodeller av den typ som Nordhaus har utvecklat. 

Nordhaus har f氓tt mycket kritik f枚r att han har f枚respr氓kat en alltf枚r h枚g 鈥漝iskonteringsr盲nta鈥�, det vill s盲ga det avdrag man g枚r f枚r att framtida vinster ska v盲rderas l盲gre 盲n nutida. Jag delar denna kritik, men det g氓r att plugga in en mycket l盲gre diskonteringsr盲nta i Nordhaus modeller 盲n den han sj盲lv f枚resl氓r, och d盲rmed f氓 ett resultat som visar att det beh枚vs en mycket mer aktiv klimatpolitik. Vad min kritik fr盲mst riktar sig mot 盲r inte fr氓gan om hur h枚gt eller l氓gt man b枚r s盲tta diskonteringsr盲ntan, utan att jag anser att hela grunden som begreppet vilar p氓 盲r ovetenskaplig. Anledningen till att jag tar till starkare ord 盲n vad man vanligen ser i vetenskapliga debatter 盲r att insatserna i klimatfr氓gan 盲r s氓 obegripligt h枚ga. Nordhaus har ett enormt inflytande i klimatdebatten, som bara kommer att 枚ka i och med prisutdelningen. Och hans inflytande kan f氓 konsekvenser f枚r m盲nniskor som lever idag och f枚r alla n盲stkommande generationer p氓 jorden. D盲rf枚r tycker jag vi b枚r vara s盲kra p氓 att hans grundl盲ggande antaganden verkligen st盲mmer. Jag v盲lkomnar all kritik som kan visa att jag har fel, f枚r jag vill inget hellre.

Skrivet av Max Jerneck, forskare i h氓llbara energisystem

max.jerneck@hhs.se