91Ô­ŽŽ

Sanktioner blir ett allt viktigare verktyg för att utestÀnga autokratiska regimer frÄn vÀsterlÀndska marknader, och behovet av en effektiv tillÀmpning av politiken för bekÀmpning av penningtvÀtt (AML) ökar. Det globala systemet för bekÀmpning av penningtvÀtt kommer att utgöra ryggraden nÀr det gÀller att upptÀcka kringgÄende av sanktioner. Detta system har dock fÄtt omfattande kritik för att vara ineffektivt. I denna rapport diskuterar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd problemen med det nuvarande systemet för bekÀmpning av penningtvÀtt och föreslÄr ett belöningssystem för visselblÄsare för att möjliggöra beslag av tillgÄngar. Ett viktigt inslag i deras förslag Àr att det inte Àr beroende av AML-systemets effektivitet.

Ukraina fÄr för nÀrvarande betydande inflöden av utlÀndskt bistÄnd frÄn vÀsterlÀndska givare för att hjÀlpa landet att stÄ emot den ryska aggressionen. Det utlÀndska bistÄndet Äterspeglar delvis altruistiska motiv frÄn givarsidan, men ocksÄ givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mÄl, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida vÀrldsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders OlofsgÄrd den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom bistÄndsflöden mer generellt, och drar nÄgra preliminÀra slutsatser för fallet Ukraina.

Hur ska vi hantera energikrisen och pÄ vilket sÀtt kan vi samtidigt hjÀlpa Ukraina? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid SITE, gör ett försök att reda ut nÄgra fakta om vad som sker och anvÀnder grundlÀggande ekonomisk teori för att tÀnka kring vad som Àr mer eller mindre lÀmpliga politiska förslag för att dÀmpa negativa effekter av det som sker.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm: Ryssland mĂ„ste tvingas betala ett högre pris för sitt krig i Ukraina. Sanktioner ska riktas mot olje- och gasexporten, och det Ă€r ocksĂ„ dags att öka pressen mot banksystemet. Frysta ryska tillgĂ„ngar i vĂ€st kan senare bli en god grundplĂ„t för Ukrainas Ă„teruppbyggnad.

Anders OlofsgÄrd, bitrÀdande chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), förklarar vad en statsbankrutt kan betyda för Ryssland i nulÀget, och hur vi har hamnat i denna situation.

I en nyligen publicerad debattartikel i Dagens Industri diskuterar Torbjörn Becker om Rysslands verkliga hot frÄn vÀst, som handlar mer om de ekonomiska konsekvenserna snarare Àn det militÀra.

Sex mÄnader efter det att coronaviruset först upptrÀdde Àr vÀrldsekonomin pÄ vÀg in i en djup ekonomisk kris som kan resultera i politiska maktförskjutningar pÄ global nivÄ. FrÄnvaron av ledarskap i USA och EU ger Kina och Ryssland ökat sjÀlvförtroende och spelrum. Hur Sverige och EU hanterar dessa utmaningar avgör vÄr förmÄga att pÄ nationell nivÄ hantera framtida kriser, skriver Torbjörn Becker och Martin Kragh.